Skrivet för 3 dagar sedan.

Att få en kort inblick i andras vardag är något som verkligen får mig att förstå hur bra vi i västvärlden har det och att vi klagar för ingenting.

Idag hälsade min familj och Erika på hos Jonathan (som är min privata tuktuk chafför) och hans familj för att se hur dom bor. Jonathan bor med sin fru och deras två barn, 6 och 3 år gamla, i ett hus byggt av sten. För drygt 8 månader sedan så brann deras sovrum och kök upp. Därmed så gick så mycket tid och pengar upp i luften, för att bygga ett hus gör man inte på 1 år här i Kenya. Det tar mycket längre tid än så och man måste ta ett rum i taget, så ett helt hus kan ta 10 år att bygga. Så när Jonathan då berättar att det brunnit så gör det ont i hela mitt hjärta!
Att Jonathan är glad, possitiv och alltid bryr sig om en är förunderligt och jag beundrar den styrkan som han har!
För att hjälpa hans familj att få lite mer pengar över till att kunna bygga upp det som brunnit ner så gav vi dom basvaror som ris, ugali och böner så dom inte behöver spendera pengar på mat närmsta 2 veckorna.
Jag kommer sakna min tuktuk chafför nu när jag inte kommer bo i Kilifi längre!

Nu har min familj lämnat Kenya och befinner sig återigen på Svensk mark.

Gott nytt år på er!